Posts Tagged ‘Må BÄST’

Svensken äter 17 kg godis per år

måndag, april 5th, 2010

Äntligen kommer debatten om vad som ska säljas i affärerna och till vilket pris. Såklart att vi ska ha varor och att vi ska få välja själva. MEN jag har varit trött på att reklamutbudet från livsmedelsaffärerna har haft skräpmat som lockbeten och sedan har det som jag vill köpa och äta varit dyrt.

All heder åt Prisextra som hade alla rotsaker till 98 öre per kilo för några veckor sedan och Lidl som sänkte priset på grönsakerna med momsen, dvs 12 %.

I genomsnitt äter vi 12 kg godis per år, till det kommer läsk, kakor och annat utan näring. Såg starten av Biggest looser nyss och även om det är ett amerikanskt program om amerikaner så är vi inte så långt efter.

JA, jag vill ha billigare nyttigheter och dyrare tomma kalorier. Vi är redan många som betalar extra för det godis vi köper, eftersom vi köper choklad med bra kakao och hög kakaohalt.

Beach 2010! Vi ses där, hälsar KOMFABs Katarina

Vintern är här och en man drog just upp en gädda från strandkanten

lördag, december 19th, 2009

Snön yr och jag är ute och går på promenadstråken närmast Mälaren.

Lite längre bort står två män och fiskar, plötsligt böjer sig den enas spö. Bottennapp? Icke sa nicke, en stor fin gädda kom upp!

Tänk vilken fantastisk huvudstad vi har som har friskt fräscht vatten nära intill, där vi kan bada, fiska, ro, åka skridskor…

Hoppas du får härliga helger och hinner njuta av snön!

Må bäst! hälsar KOMFABsKatarina

snön faller ner och jag ser fram emot skidåkning

tisdag, december 15th, 2009

Äntligen kom snön, så härligt och så vitt det blev! Alla jag har pratat med lovordar ljuset, då mår vi som bäst!

Jag hade klara problem ta mig hem på cykeln idag, det var mer än spårigt på cykelbanan, men det gick. Och konstigt nog kom flera och cyklade om mig, men de kanske har dubbdäck.

En pluggkompis i Lund hade dubbdäck på sin cykel i Jämtland, när hans pappa la på dubbdäcken på bilen, bytte han på sin cykel. Tydligen är det flera som kör med dubbdäck även i Stockholm.

Såg i tidningen att det nu är förbjudet att köra med dubbade däck på Hornsgatan, men det kan väl inte gälla cyklar…

Har några mingel och nätverksmöten kvar innan det är dags att ta julledigt. Det ser jag fram emot!
Vi ses i vimlet! //Katarina

Hålla många bollar i luften….

tisdag, december 8th, 2009

I söndags kom Niclas Johansson förbi och gav oss en lektion i att jonglera. Inomhus tänkte jag först, men det gick bra att kasta små bollar utan att välta allt annat runt omkring.

Men så svårt det är! Jag har såklart försökt innan denna kurs, men det vill sig inte. Och nu försöker jag träna, men bollarna hamnar liksom både vid sidan av och för långt fram för att jag ska kunna fånga dem igen.

Skam den som ger sig. Att jonglera ska tydligen vara otroligt bra för hjärnan, ska vara avstressande och skapa kreativitet. Klart jag måste ge det en ärlig chans!

Kanske kan även mina må bäst-föreläsningar kombineras med Niclas jongleringskurser.

vi får se, tills dess… vi ses i vimlet!//Katarina

Tack Serafen för att ni hjälpte mig över telefonen

tisdag, november 24th, 2009

Idag var jag på Apoteket, det gamla vanliga, där man kan få ut medicin och annat. Som alltid blir jag beklämd när jag ser tevereklamen för alla värktabletter. Är det verkligen så att alla har så ont hela tiden?
Det jag behövde var att få ut ett recept. I somras försvann mitt recept för åksjukeplåster och nu var nästa “frisk men behöver läkemedel ändå”-receptet också för gammalt. Konstigt system att när man ska behöva ta upp läkares tid för att ett recept som man bara behöver ha när man är på semester (och då blir åksjuk) inte kan gälla för båda uttagen oavsett tid. Det andra gällde mitt ärende till Apoteket idag. Men jag ringde Serafen och fick hjälp att återuppliva receptet, tänk vad de kan!

Vendela Duclos sjöng i Odd Fellowhuset

söndag, november 15th, 2009

Söndag och födelsedag i familjen. Det firade vi bland annat med att gå och lyssna på Vendela Duclos som sjön Piaf i Odd Fellowhuset. Vilken röst och vilken inlevelse. Härligt med kultur.

Annars säger ju folk att de just inte utnyttjar kulturutbudet tillräckligt. Att det är många som inte hör eller ser något av allt som finns att njuta av. Jag blev intervjuad av tidningen Passion for Business om just vikten av att kunna prata om allt med de man nätverkar med. Och att se något häftigt en söndagseftermiddag tillhör verkligen något man kan prata med andra om senare.

En bra söndag efter en rolig lördag med dubbla fester. Kvällsfesten hade dans till schlagertvillingarna, kul att få se dem live. Det blir tidig kväll i kväll.

Hoppas din helg har varit härlig och att du har upplevt något nytt och kul! Och såklart att du mår bäst!
Vi ses i vimlet! hälsar KomfabsKatarina

Det brann i kompisens lägenhet, då stannade de hemma

måndag, oktober 26th, 2009

Igår hade vi ett par kompisar på fika. Sådär enkelt med fokus att träffas och prata lite. Då kommer såklart allt möjligt upp och det gjorde det såklart igår också.

De berättade om när det brann i deras trappuppgång. I ett vanligt betonghöghus bodde de på sjunde våningen. De satt och tittade på TV’n när den plötsligt svartnade. Som småbarnsförälder tänker man först på sina barn och för att inte sprida eventuellt elektronikrök in till barnens rum gick hon för att stänga dörren in till deras rum. Då gick hon genom hallen och där luktade det rök.

Då öppnade hon dörren till trapphuset och det fullständigt vällde in svart tjock rök och hon stängde den snabbt igen. Nu fick jag lära mig något nytt. Om man bor i ett betonghus och det brinner i trappuppgången ska man stanna hemma tills man får vidare instruktioner. Tydligen brinner inte huset upp (eller ner, hur man nu ser på saken), utan betongen håller stommen stången. Han ville egentligen gå ut, men blev övertygad att det var hemma man skulle stanna och via balkongen fick de snabbt kontakt med räddingstjänsten. “Stanna inne” sa även de.

Med blöta handukar runt ytterdörren för att hindra rökintrång stängde de dörren mellan hallen och vardagsrummet. Men röken trängde in ändå och snart kunde de knappt se hallampan genom vardagsrumsdörrarnas glas.

Det är inte lätt att hålla sig cool då, men tur att de gjorde det. Det var några i huset som blev illa rökskadade och fick föras till sjukhus, de hade försökt gå ut ur fastigheten och fått i sig för mycket rök. Våra vänner klarade sig utmärkt och fick “bara” rökskadade kläder och saker. Vilket såklart också är illa nog men livet och att må bäst är ändå viktigast.

Hoppas du mår bäst! hälsar KOMFABs Katarina

319 godkända tillsatser i vår mat

tisdag, september 22nd, 2009

Läste Svenska Dagbladet igår och om deras serie om hälsa, miljö och mat. Den är bra, har du inte läst den så försök hitta artiklarna, mycket lärorikt!

Igår stod det att Eu har 319 tillsatser som är godkända att använda i vår mat och födoämnen som vi köper i affären. 319 stycken, det kan inte bara vara citronsaft eller färg från rödbetor utan måste vara mycket som är mycket mycket värre för våra kroppar och som, hemska tanke, vi kanske inte ens vet vad de gör för skada (eller nytta) i oss.

Självklart tog artikeln upp olika halvfabrikatsföretag, Felix, Findus och Dafgårds. Felix vill minska sina tillsatser, från 79 som de använder idag till 50. Finus vill minska antalet till 47, från vilken nivå framgick inte i artikeln. 50 tillsatser kan inte behövas, det verkar orimligt och även om salt, peppar räknas in så är det mycket socker och konserveringsmedel som dessa ämnen innebär.

Dafgårds stod ut i artikeln som den som var bäst på att ställa om sin produktion till vad kunderna vill ha. 2007 hade de 46 olika tillsatser i sina färdigrätter, nu har de sänkt de till 9. 9 låter bra och rimligt.

Artiklen tog såklart också upp kostnaden för att inte tillsätta tillsatser. Maten håller helt enkelt kortare tid och blir då dyrare, dessutom kan lukt och smak inte gömmas bakom tillsatserna.

Dålig dyr mat skulle summeringen av halvfabrikat kunna bli. Eller smidig och bra reservmat när tiden inte räcker till. Jag är i alla fall bestämd i min åsikt att ju mindre halvfabrikat vi äter desto bättre är det för oss. Och ju fler konstiga tillsataser som vi inte förstår eller kan uttala, desto mindre av de ska vi konsumera.

Hoppas vi får en bra matpolitik och att folk lär sig använda köket igen. Det är inte så svårt att göra lite mat från början till slut. Och redskap för att laga mat har vi aldrig haft så gott om. Köken är historiskt fullt utrustade med alla möjliga varianter av plattor, ugnar och tillagningsatteraljer. Men aldrig har vi lagat så lite mat där. Dags att återta köket.

I min bok Må BÄST orka mer finns ett kapitel om att göra sin egen snabbmat och tips för att laga mat på en kvart. Det går!

Igårkväll åt vi snabbwok på kycklingbitar, kikärtor, lök, vitlök, blomkål, paprika, mjölk, cocosflingor, ingefära, chilipeppar, salt och peppar. 15 min och sedan klart. Största problemet är att hinna få ner allt i pannan - att vara tillräckligt fingerfärdig för att hinna hacka och skiva upp allt som ska vara med. Mitt tips är då att göra större bitar, då går det snabbare. men gör de inte så stora att de måste skäras, då är det svårt att äta med pinnar eller i en soppa.

Vi ses i vimlet och hoppas att du mår bäst!
//Katarina

3500 personer i Bersjö på Miljömässan

måndag, september 14th, 2009

I lördags var jag och KOMFAB med på miljömässan i Bergsjö i norra Hälsingland. Alla företag som har något miljötänk var välkomna att ställa ut. Eftersom jag arbetar med att skapa informella kommunikationsvägar, relationer och affärer genom rekommendationer och referenser så skapar det bättre miljö och bättre arbetsklimat. När vi syns och blir bekräftade mår vi bättre.

En annan aspekt med miljö är ju hur man använder tekniken. Jag mejlar ofta och visst det tar energi att sända mejl via etern, från en dator till en annan. Men det mer energi att skicka brev. De ska skrivas ut på papper, kuverteras, frankeras och läggas på lådan, som en postanställd tömmer och transporterar postsäcken med bil, som sedan sorteras och transporteras med lastbil, tåg eller flyg, som soteras igen och transporteras ut med bil och ibland med cykel. Att då skicka fakturor och brev med elektronisk post är väldigt miljövänligt!

På mässan var 53 utställare och någonstans mellan 3500 och 4000 besökare. Ett tag var det så trångt mellan montrarna som om det var vin och mat mässan på Stockholmsmässan i Älvsjö, man kunde knappt gå, inte riktigt stå heller för den delen. Då är det svårt att mingla, men nätverka går ju med de som står närmast och den chansen tog de flesta!

Roligt att få se hur många olika företag det finns och vilken bredd det är på varor och tjänster. Programmet innehöll även föreläsningar och de blev fullsatta, det  finns ett behov att bli inspirerad av folk som gör något, kan något och vill något samt vågar sig på förändring. Det triggar och skapar energi! 

Vi mår alla bra av att tänka på miljön, en hälsosammare miljö ger också bättre personlig hälsa. Hoppas du mår riktigt bra idag, solen skiner och det ska bli en fin sensommardag idag.

Vi ses i vimlet, hälsar KomfabsKatarina

Bärplockare luras, men vem äger rätten att sälja att få plocka bären?

söndag, augusti 30th, 2009

Varje år läser jag samma sak i tidningen. Någon förmedlare har tagit hit bärplockare, lovat guld och gröna skogar, att skogen är fulla med bär, blåa bär och röda bär och att det bara är att hämta.

Tydligen får de thailändska, eller vilken nationalitet de nu har, bärplockarna betala för förmedlingen, att få komma till Sverige och i de svenska skogarna plocka bär, genom allemansrätten, och sedan sälja dem och tjäna pengar. Men det kostar tydligen för dem att komma hit, inte bara resan och uppehället, utan även till förmedlaren. Som säger sig “ha räknat” bären i skogen och sedan finns det inte så mycket som de har utlovat. Eller så är det en kommunikationförbistring. Det är mycket bär i skogen, men de är så små att det inte går lika fort att fylla en hink med lingon som med mango, mangostan eller rambutan, eller vilken frukt de nu är vana att plocka i sitt hemland.

Jag tycker det är hemskt, att någon tjänar pengar på fattiga människor och deras önskan om att kunna försörja sig och sin familj. Men jag tycker också att det är konstigt att man får förmedla på ett professionellt sätt att plocka bär i de svenska skogarna som förmedlaren inte är markägare till. Vem äger rätten att bedriva affärsverksamhet av den svenska allemansrätten?

Nu gäller det här bär i skogen och utländska arbetare, men vi har samma fråga gällande öarna i skärgården och företag som tar ut sina kunder och har events på allemansrättens mark, där alla får vara. Om någon annan skulle komma dit, till samma vik eller udde, skulle de bli bortkörda då? Och snabbgående ribbåtar stör friden för de som har valt att vara i ytterskärgården där bara vågorna och fåglarna hörs.

Så vem äger rätten att bedriva verksamhet på den svenska allemansrätten, för vem är allemansrätten till och hur vill vi ha det? Vad mår vi bäst av?

Vi ses i vimlet! //Katarina