KOMFABsKatarina blogg

Nu har teateruppsättningen Modren haft premiär, urpremiär av denna nyskrivna pjäs av Ulrika Larsson och Sissela Nutley som Olle Ljungberg och Ulrika Larsson har regiserat.

I onsdags var det urpremiär, hela Rival andades förväntan. Bubblet var upphällt i glasen och gästerna kom. Vilken härlig publik det blev.
Det var tredje gången jag såg pjäsen och denna gång var dialogen tajtare och budskapet mer kraftfullt förmedlat. Jätteskoj att se en sådan utveckling.

Storyn är mor/dotter-relation. Där mamman alltid varit upptagen med sitt och alltid haft annat för sig i sin karriär som skådespelare än att ta hand om sin dotter. Trots detta går dottern i sin mammas fotspår och blir också skådespelare. Efter en föreställning möts de i dotterns loge. Då börjar pjäsen, med all frustration och tidigare förväntningar som gått om intet, om besvikelser och förhoppningar om framtiden.

Allt blir bättre! För mig handlar denna musikaliska dramakomedi om vikten av att ha med sig sitt hjärta (sin själ) i sitt liv. Vi ska spela huvudrollen i våra liv och gör vi det bara på ett äkta sätt kommer allt att gå bra.

Och trösten finns alltid i att ibland gör vi fel, det innebär inte att vi är fel. Det finns alltid chans att få förlåtelse, det är aldrig för sent, oavsett vad livet har fört med sig för erfarenheter….

Gå och se denna pjäs! se mer  på www.modren.se
Man kan också köpa biljetter direkt hos Rival, eller via Ticnet.se

Vi ses i vimlet!
Hälsar KOMFABs Katarina

Har sett lite nu och då på teveprogrammet Mästarnas Mästare och mest förfasat mig för att tvälingsmomenten har varit så töntiga.

Stenmark har en speciell gloria för mig, liksom för många andra som fick se hans åk i klassrummet, när Sverige stannade. En epok som såklart påverkar känslan för honom.

Två gånger har jag varit i Tärnaby och åkt skidor. Det är något otroligt speciellt att få landa på flygplatsen som redan den andas Stenmark och Strand-eran. Det blir inte mindre när man väl står i backen och kastar sig nerför branten, samma brant som Stenmark kämpade sig till att bli världsbäst i. Det är magiskt!

Något som många inte vet är att det hade inte blivit någon gloria om inte Strand hade funnits eller om inte Strand hade varit så duktig som han var. Strand var egentligen bättre än Stenmark och enligt den motviering och tävlingsskalle som vi vet att Stenmark har så ville han slå Strand och det gjorde att han slog alla!

Denna legend som gör att en hel bygd andas något speciellt, en sport som har känslan av att han påverkade alla på alla sätt, ska helt klart hedras! Men inte med töntiga tävlingsmoment. Det hade helt klart varit roligare om det inte var någon utslagning utan att alla deltagarna fick tävla enskilt i riktiga tävlingsgrenar (alltså inte att få kallt vatten på huvudet) och sedan se vem som verkligen blir bäst. Det hade varit bra teve, nu blev det blaha. Och personer åkte ur av fel anledningar.

Men faktum kvarstår, Stenmark hade till finalen vunnit 9 guld och 9 silver, klart överlägset. Precis som vi är vana att se honom, precis så bra som vi vet att glorian är.

Tack Stenmark för att du ställde upp att vara med, att få vara ”med dig” och få se dig prestera är stort. Jag förstår att du tycker att tävlingen var töntig. Vi satt och skämdes när vi såg var ni tävlande fick genomgå.

Tack Stenmark för att du visar att träning och fysisk styrka inte har med ålder att göra. Du är helt enkelt bäst och alla borde se dig som inspiratör för att ta tag i sina liv och må bäst.